-Yes, Madame?
Det var Charlotte som dök upp i dörröppningen. Hon gned sina båda handflator mot förklädet medan hon såg på mor med öppet ansikte.
-Ingenting, Charlotte. Ingenting. Unga fröken här har visst andra planer än att sällskapa en stund med sin mor och hennes väninna över en kopp te. Så ge oss bara samma två koppar som vi sa.
Hon försökte låta skämtsam. Sträckte en aning på den smäckra nacken och gnistrade till med ögonen samtidigt som hon gav ifrån sig ett litet skratt inne bland orden. Ett konststycke jag inte sett någon annan bemästra till så blänkande fulländning.
-Nå i så fall, mumlade Charlotte och försvann in mot köket.
Jag vände mig om och gick förbi min mor. I dörröppningen stannade jag till och log så gott jag kunde mot Cathy.
-Trevligt att träffas, Mrs Whittery. Hälsa Stephanie och lilla baby James så gott ifrån mig.
Äntligen. Det måste vara allt. Efter det gick jag mot trappan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar